trip, stumble and fall

igår gjorde jag det där äckliga igen. ja, det där när man får (vad som känns som) en trädgårdsslang nedtryckt i halsen. det var inte roligt. men jag hade fina pappan med mig. han skrämde upp mig rejält där innan jag skulle gå in med att säga att han skulle gå ner till fiket och ta en kopp kaffe. kände hur det började pärlas i pannan och handflatorna blev helt fuktiga. men sen ångrade han sig. kanske såg han paniken i mina ögon. han stannade utanför hela tiden. kom in i rummet. lika jobbigt som förra gången. satt på britsen och halvskakade. fick svälja en liten klunk med minifom och sen satte sköterskan en kanyl på handen. hon sprutade in nån koksaltlösning och jag frågade om jag fått lugnande nu. "nej", sa hon, "vi måste vänta på läkaren och han ska bestämma hur mycket du får"... jaha tänkte jag... så kom han och vi pratade lite. sen hörde jag honom säga "tre och" sen kommer jag inte ihåg så mycket mer fram till att den där förbenade slangen skulle ut! då spottade jag och fräste och jag hörde att någon sa att jag måste ligga stilla. sen fick jag ligga i en annan sjuksäng och sova, men inte ville jag sova, nej jag ville jobba. så jag höll mig vaken tills jag till slut fick gå upp och prata med läkaren igen och han hittade så klart ingenting. fick ta blodprov också.
vi får väl se vad som blir av detta...

idag hoppas jag och håller tummarna för att min älskade dator ska komma. men jag vet inte om de ringer innan och jag kan säga att de ska komma till stan eller om jag måste hämta ut den på coop. och det går ju inte. för då måste jag ju hem, hämta lappen, ta nästa buss tillbaka till coop och sen åka hem. kommer ta hela kvällen. hoppas jag kan få ta i någon med körkorti så fall...



Kommentarer
Postat av: Sussi

bläk. hoppas dom hittar knaset snart så du slipper sånt där...
kramar i massor!

2008-04-17 @ 20:23:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0